Galen i Grekland

Den här boken skall du hålla utkik för i sommar, en belgare har gjort en bok om närområdet med fina kartor, mycket historia och allmänt nyttigt vetande, den får fem tassar av Ira.

Dagens kretensiska ordspråk hörde jag idag, och det skall komma från Lasithi.

¨Du är inte alkoholist om du börjar med en grekisk kaffe innan du tar din första raki på morgonen.¨

Det är en salig blandning människor man stöter på i området just nu. Tavernorna i Plaka är fulla, mest pga norrmän som har semesterbostäder här. Jag är extremt förvånad över att inte fler svenskar köper hus eller lägenheter när ett hus kostar lika mycket här som en klädkammare på Östermalm just nu. Och det beror både på att bostäder i Sverige är för dyra och att några bostäder här just nu känns lite för billiga.

På tal om salig blandning människor så träffade jag en trevlig holländare i min ålder som bott på Kreta i 8 år och som fått förtidspension för att han är allergisk mot parfym. Det kan man kalla tur i oturen. Otur att han inte gillar parfym, men tur att han hamnade här.





I Chania och på andra platser så har kyrkorna ibland minareter där muslimska böneuppropare står och gapar när det krävs. På Kreta kom turkarna och smällde upp en minaret vid en kyrka och så blev det automatiskt en moské. När turkarna tröttnade på att utföra folkmord på Greker och åkte hem igen, så glömde dom ta med sig minareterna, som den här inne i Chania.

Myt är som ni vet ett Grekiskt ord, det är lätt att komma ihåg då Mythos är en grekisk pilsner.

Det finns många myter om Grekland och Greker och allt stämmer inte riktigt.



Idag gick jag och Ira promenad i stekande sol, i 3 timmar. Vi promenerade utefter forsen i Stylos och vi passerade tusentals apelsinträd och i bakgrunden hade vi hela tiden de mäktiga snöklädda Lefka-Ori Bergen. Underbar dag.

Manos som dyker och jobbar på Taverna Dimitris ropade på mig i byn när vi sågs i förrgår, han hade dykt ner och fångat min favoritmat på Kreta.

Humrar utan klor eller som det också heter Kolo..och en hög med bokstäver efter det.

Det smakar som hummer och är det något man saknar som västkustbo så är det skaldjur.



Jag fick 3 stycken själv och trots att Manos är allergisk mot skaldjur så åt han ändå, så gott är det.

Alla tavernans tre bröder satta sig bredvid mig och vi babblade frampå senkvällen, vid bordet bredvid satt några norrmän och åt biff med bearnaisesås, jag kände mig gladare med mitt menyval.



Familjen har köpt in en pelletskamin som dom har på uteserveringen, men den hjälper inte så mycket då värmen stiger igenom bambutaket, men det är tanken som räknas.

Dom har också numera svenskt tryckimpregnerat virke på uteserveringen, ge dom en komplimang om golvet så får ni säkert ett par raki, fast det får man ju alltid.

Apropå Tavernor, jag känner en familj som har en Taverna och de fick böta 20.000 euro. Tror ni dom slarvat med kvitton? Nej.

En gäst påstod att han hade fått fläskkotlett istället för fläskfilé och så klagade han hos en domare som utdömde ett skadestånd på 20.000 euro, det är ett helt galet land, på gott och ont.

Gästen fick fläskfilé, men var nog släkt med domaren som dömde ut skadeståndet, så dom skall nog käka fläskfilé för alla pengarna tillsammans... Det känns som ett laglöst land ibland.



De första chartergästerna kom förra helgen och det börjar bli en del folk i området, det känns bra då vintern var så seg.

Idag kom Saharavindar igen och jag och Ira hade 26 grader i skuggan, det får duga. KakelNicos sade att det skulle bli 30 grader i morgon.

Jag börjar bli rädd att det hänt Tzatziki (huskatten) något, jag har inte sett henne på ett bra tag men jag har svårt att tro att hon tagit in på ett annat hotell när mamma Renna matat henne så bra. Både jag och Ira är lite oroliga.

Lille Jack frågade chans på Ira men det gick inget vidare, hon tycker inte om lammkött, svarade Ira till junioren Jack.

Jag föreslog att han skulle göra om försöket men ta med en påse jordnötsbågar.

Jag satt och tog en fika i byn när en mamma fick syn på kameran och hon ville att jag tog några bilder på hennes söner.

Kommer ni ihåg att jag sade att man skulle riva den gamla tyska bron som går till Plaka? Kommunen är verkligen helsnurriga här, dom rev bron men sen kom dom på att dom inte hade pengar att bygga en ny. Gamla bron borde klarat sig 50 år till, men nu får dom tigga pengar att bygga en ny med.



Min nya mur gjord på gammal sten är redan 25 meter lång och ca 1.70 meter hög, den svänger som en orm bland annat runt ett träd. Två killar har jobbat i två dagar, dom är helt fantastiska. 10 meter återstår.

Mina grannar kom in och beundrade muren, hela tomten är i terasser så det är bara återställning av en gammal mur.

Robert, min polare kallar min tomt ¨Great Wall of Almirida¨ (¨Great Wall of China¨) och vill ordna utflykter så folk kan gå på muren, precis som riktiga kineser.





Varje dag klockan 5 på eftermiddagen så kommer valpen Jack med sin husse förbi tomten, han rusar in och skall försöka hitta Ira. Jack skall nog bli jakthund och när han ser snygga Ira så lyssnar han inte på husse, inte ett dugg..

- Jack!
- Jaaack!
- Jack kom.
- Jack nu går vi.
- Jaaaaack!
- Jaha, då går jag själv!
- Jack, kommer du?
- Jag det blir ingen kvällsmat om du inte kommer!
- Jack! Snälla...

Så håller det på ett tag, men lille Jack har bara ögon för Ira medan
husse otåligt står och väntar, och skriker.

Bodil som jobbar i vår reception har en man som heter Manolis, det vet ni.

Manolis har plockat apelsiner i år, 7 ton. Tungt jobb.

Gissa hur mycket han som odlare får för världens bästa apelsiner?

8 cent per kilo. 70 öre kilot.

Ni som har koll.

Vad kostar navelapelsiner i butiken i Sverige?



Ira var domare i Sandslott-EM i helgen, här ger hon ett dåligt betyg genom att helt enkelt pinka på konstverket.

Idag var en vanlig söndag och vi gick på långpromenad och på kvällen var jag lite låg pga olika omständigheter men jag tog en sväng med bilen.

Jag ville köpa vatten, så jag stannade i Anna´s minimarket där man går in i butiken och så är man nästan i hennes vardagsrum, den lilla butiken smälter ihop med hemmet.

Jag köpte en flaska vatten och som tack för det fick jag en bärkasse av hennes egna apelsiner, så då blev jag lite gladare.



Därefter tänkte jag åka till Vangelis Bar i Plaka för att se en halvlek engelsk fotboll, det gick sådär...

På uteserveringen sitter 20 personer och äter grillat och dricker brunt vin, det är Vangelis namnsdag, så jag tvingas sätta mig ner med Vangelis och Nicos (kakelgubben) som är ansvarig för grillen. Jag får tre Souvlakispett med en grillad brödbit på toppen och ett fantastiskt vin.

Vangelis farbror är med och han gör det bästa brunvinet i området, helt ekologiskt. Han har bara en arm för att hans ena arm fastnade i en maskin i en fabrik.

Han hade tre söner, en dog i en trafikolycka och en drunknade. Han har haft ett sorgligt och hårt liv som de flesta i området men han gör Kretas bästa husvin.

Jag satt till bords med en skön gäng och vi pratade om grekiska politiker, rumänska säkerhetstjänsten och allt annat som gör livet värt att leva.

De här sköna stunderna man möter ytterligt sällan i Sverige, och de möter man nästan dagligen här pga generösa öppenhjärtliga människor.

De är därför jag brukar säga att i Sverige levde jag livet i svart-vitt, men här lever jag det i färg.



Ps: Jag hörde att våren är i Sverige, det verkar trevligt, men vi gick från vinter direkt till högsommar.

Hotellet jag jobbar på har en egen facebooksida där man bara behöver trycka ¨gilla¨, så får jag kanske lite mer intresse än de andra hotellen inom företaget, och då kan jag reta dom andra hotellcheferna på nästa möte om dom inte har så många ¨gilla¨. Tryck gilla så får du en Ouzo, att intagas på plats...med is. I sällskap med Ira och mig, inte fy skam.

https://www.facebook.com/almiridabay

Jag skall bygga klart den sista biten av tomten som jag beskrivit.

3 lastbilsflak med gammal sten från en mur behövs. Manolis kom med två flak. Igår skulle han komma med det tredje, han kom aldrig.

Jag pratade för 5 minuter sedan med Miro, som skall göra muren. Igår var Manolis fru hemma i deras nybyggda hus tillsammans med sin dotter, det är ett stort hus med två våningar och källare. En spiraltrappa går genom hela huset, ner i källaren. Räcket till spiraltrappan har inte kommit upp än.

Manolis fru var på övervåningen och hon halkade till och rasade ner i hålet inne i spiraltrappan tills hon dunsade rakt ner i betonggolvet i källaren. 7 meters fall.

Brutna revben, en bruten nackkota och lite andra rejäla skador.

Nu förstår jag varför inte det tredje lasset sten dök upp.



Enligt läkaren skall hon bli helt återställd.

Saharavindarna gör att det är en tryckande värme just nu.

Idag började jag och Ira med söndagsfika hos vår gamle vän Giorgio på Café Francoise.



Igår var det återigen dax för en vandring där man samlar in pengar till Röda Korset. Det kostade 10 euro att gå med och ett 50-tal människor anmälde sig. Jag lade ut lite pengar för vänner så jag och Youssuf och Ira betalade för 14 personer.

Jag trodde promenaden skulle vara 3 km, men upptäckte till min fasa att den var 8. Jag hade med 4 liter vatten till Ira, men ändå tröttnade hon när vi kom till Armeni och hoppade ner i en bäck och vägrade komma upp...

Sommar idag igen.



Ira och jag började redan klockan 08.00 idag. Här är en bild på när hon hälsar målargubbarna välkomna lagom till morgonfikat.




Nicos kakelgubben jobbar på hotellet nu, han var min första vän i byn. Jag och han var två av de få utlänningarna i området, det var innan tusentals engelsmän flyttade hit. I byn bodde bara 24 personer och vi är jämngamla så vi blev polare. Nicos stack ifrån Rumänien när han blev trött på diktatorn som är så svår att stava till.

Jag sade igår att Youssuf är bra på språk.

Nicos talar: Rumänska, Ryska, Grekiska, Italienska, Tyska, Engelska och han förstår Bulgariska och en hel del skandinaviska..  Språkkunnig kakelsättare.

Jag pratar: Göteborgska och Engelska, det räcker inte så långt.

Mosaik från Basilikan i Almirida, en kyrka från 400-talet.

24 grader. I skuggan.

Jag har varit chef på hotellet sedan 2001.

Våren 2002 så kom jag tillbaka till Almirida och såg att det ar ett par grabbar som röjde bland rabatterna. Pavlos (R.I.P) som ägde hotellet sade att dom dök upp från ingenstans och ville ha jobb.

Youssuf och Eddie. Palestinier.

Pavlos bad mig anställa dom inför sommaren om det fanns plats. Grabbarna jobbade bra så Eddie fick ta hand om trädgården och Youssuf gjorde lite av varje.

Eddie var känd för att vad man än sade till honom så skrattade han, han stod i 40 graders värme med ett leende och klippte rabatter. Varje dag. Varje dag så sade jag samma skämt till honom.

¨Eddie!¨

¨Ne¨, svarade Eddie som betyder ja, som alla numera fattar.

¨Ligo Zesti Simmera¨  Ropade jag.

¨Det är lite varmt idag.¨

När Eddie fick frågan så lade han upp sitt allra bredaste leende som palestinier är kända för, och så svarade han:

¨Ochi, poli zesti Simmera¨

¨Nej, det är mycket varmt idag¨

Jag körde samma skämt i flera månader fram till dess ett rejält och väldigt stort fruntimmer bara dök upp och rövade bort honom, så Eddie hamnade i Spanien, hos en fru som var åtminstone 4 gånger större än han själv. Eddie var liten, mindre än genomsnittet bland Palestinier.



Youssuf blev kvar, han var glad över att inte han också blev bortrövad.

Youssuf kunde arabiska och franska. Nu talar han flytande grekiska, perfekt engelska och bra svenska. Som tur är så blev han inte bortrövad, så vi har jobbat ihop sen dess. Youssuf är också Ira´s extrafarsa när jag reser runt.



Grekiska byråkratin är den värsta i hela världen, den är överlägset sämst. Tänk när jag skulle anställa Youssuf. Det gick bra att anställa flytingar från Palestina på ett tillfälligt arbetstillstånd. Palestinier hade inga pass för Palestina är ingen stat. Tanten i kassan vägrade ge sig.

- Jo, jag vet att det normalt krävs pass. Men det finns ett undantag för Palestinier, sade jag.

- Ja, det vet jag, men jag måste bara ha ett pass också, svarade hon 9 gånger.

Samma typ av story som jag hörde nyligen där en grekisk kvinna ville dödsförklara sin pappa, men enligt byråkraterna så var pappan tvungen att skriva på en blankett först..

Hur som helst....

Youssuf tar hand om frukosten när ni kommer till hotellet, och den 7e april så skall han gifta sig men en grekisk köksmästare.

Det kommer bildbevis då jag sannolikt är bröllopsfotografen. Youssuf var singel först, 15 kilo senare skall han gifta sig... Det tog 6 månader innan han fick alla stämplar och blanketter som behövs.



Bonzai-olivträd?

Bedrövlig vinter och en vår som varade en vecka, idag kom sommaren.

Underbar dag med strålande sol och badande folk i byn.

Kändes extra lätt att gå upp på morgonen idag.

Min granne använder trimmern hos mig och röjer undan de 1000 m2 i all hast.

Jag har sprayat citrusbladen och gödslat alla fruktträd, i år fick jag blanda ut gödningen bättre, förra året strödde jag det bara på jorden och då käkade Ira upp gödningen, hon trodde det var snacks.



Jag tog den här bilden nyss över muren och in till en av grannarna. Han har lite mindre tomt än mig men den är extremt välskött. Hans trädgårdsmästare kommer varje vecka, problemet är att grannen bara kommer två veckor i oktober varje år när blomsterprakten är över.

Grannens trädgårdsmästare är ett proffs, jag får goda råd varje gång. Jag var sugen på att plantera vinrankor men då sade han att de lockar till sig getingar och även råttor, det kommer jag ihåg från mitt första boende i byn. Pergola på altanen och vindruvsklasar ovanpå, man kunde sitta och kika på när råttorna kalasade på druvorna, tveksamt kvällsnöje.

Min andra granne är klar med trimmern på min tomt. Gladast blev Ira som hittade sitt kramdjur, igelkotten Kostas, så nu ligger Kostas bredvid Ira i hennes säng som vanligt.

Det är bara husse som sover ensam..ha ha..

Idag hade jag möte med Röda Korset för att se hur dom arbetar.

https://www.facebook.com/groups/293304850731455/


Jag klipper in hela inlägget från facebook så kan ni andra också läsa:

¨I morse hade jag möte med Röda Korset i Chania och det var inte så trevligt att höra hur många familjer har det.

Jag frågade henne bla om det är folk från grannländer eller Greker som har det svårast då svarade hon att svaret är nu ett helt annat än för ett år sedan. Albaner, Rumäner och Bulgarer har åkt hem till stor del, och det är nästan enbart Greker som har det svårt.

Mitt i mötet (konstigt nog, det kändes som en skänk från ovan..) ringde den andra leverantören som jag frågade om mat få ifrån och gav ett Ja, efter en månad kom svaret. 1.000 euro till i mat. Tacka Voulgaris om ni ser deras lastbilar på Kreta.

Jag fick en lista från Röda Korset på vilken mat dom behöver. Socker, mjöl, linser, pasta, konserver osv.

Nu har jag 2.000 euro att köpa mat för av Bagakis och Voulgaris (plus 1.000 från mig och Ira). Röda Korset har 350 familjer på sin lista av de som måste ha akut hjälp, upp 25% på 2 månader.

Jag fick en liten story som var lite extra sorglig.

¨En man i min ålder hade fått sparken, han har lån som måste betalas och banken har tagit allt han äger. Han är ensam, utan familj på ön och har inte pengar till mat. Han gick till kyrkan och fick svaret att barnfamiljer prioriteras, sen gick han till kommunen för att få hjälp, samma svar där. han fick med sig lite konserver från Röda Korset i alla fall¨.

För er som undrar över överblivna mediciner osv så är det bara att ta med så mycket ni orkar, receptbelagda och utan recept, läkare hjälper Röda Korset att distribuera allt så att det går rätt till.¨

Ps: Jag fick reda på att det behövs barnkläder så har du lite som bara ligger och samlar damm så skicka dom till:

The Chania Red Cross, El Venizelou, 126 Chania, Crete, Greece

Allt går i snigelfart på Kreta, det är därför det är så underbart.

Dock finns det några som inte jobbar i snigelfart och det är faktiskt sniglarna själva. Kopparfolie beställde jag från England för att få stopp på  deras framfart, de käkar upp alla fruktträd, och då menar jag inte bara frukten, utan hela trädet.

Jag har fått 5236 mail från oroliga trädgårdsodlare i Sverige som undrar om det funkar. Ni skall få bildbevis:



Koppartråden viras runt trädet och så får de slemmiga sniglarna en rejäl stöt, hur enkelt som helst.

En liten grupp minisniglar trodde att dom hade en smart gruppchef, de följde honom överallt. Någon i gruppen nämnde att de skulle vara försiktiga då han hade hört om kopparfolien.

Nonsens, svarade gruppchefen, följ mig. Gruppen följde efter honom upp i trädet och de verkade supernöjda då inget hände, de bara liksom gned sig vidare uppför trädet.

De gned sig och gned sig och väntade på att hugga tänderna i barken eller bladen, helt plötsligt var det stopp och de kom inte längre.



Ser ni? Träskallen till gruppchef nådde toppen av stammen och resten av gänget inväntar order. Problemet är bara att de gned sig uppför stödkäppen i bambu till ingen nytta.

Läxan är, att lita aldrig på din chef när han låter för självsäker, ty då kan det gå för dig som för det här tappra gänget minisniglar.



Under trädet ligger 20 sniglar som trampat rakt på kopparfolie, så nu vet ni att det funkar, det funkar garanterat med mördarsniglar från Halland också.

Jag vet att sniglarna bråkar med olivträden också, men problemet är att jag har 18 träd och alla stammar är avhuggna nästan vid roten och så kommer det 5 nya små stammar per träd. 5 ggr 18 stammar, det blir mycket mer koppar än jag har, jag kanske kan använda några euromynt, dom gör ju ändå ingen glad?

Idag är en bra dag.

Solen skiner, fåglarna kvittrar så Ira måste ha hörselkåpor.

Två dubbla espresso, äggröra och så en halvtimmas jobb med lien i bar överkropp.

Nytta med nöje, det blir fint, det är bra träning och så bränner man upp sig samtidigt. Jag var lite osäker på om jag kunde slipa lien ordentligt men så fick jag en minnesbild om när jag var med farfar som liten minidräng och då kom jag ihåg.

Kretaälskaren Jan bifogade den här länken igår bland kommentarerna. Det verkar som man anställt en åklagare som skall genomdriva åtal baserade på den nya lagen mot djurplågeri. Hon kommer att få jobba övertid. Här är länken:

http://www.keeptalkinggreece.com/2012/03/14/first-time-in-greece-a-prosecutor-for-the-animal-protection/

Jag fick inget svar angående knoppen igår så här kommer det: Knoppen blir snart en stor flaskborste i ett av mina två flaskborstträd.



En bild till på blommorna igår. Canon 100mm 2.8 Is L heter objektivet som är mitt favoritobjektiv för närbilder.




Det ser ganska bedrövligt ut just nu där grävskopan for fram igår. Inga arkeologiska fynd rapporteras förutom en grill från en gammal traktor som var så gammal så man kan se var man stoppar in veven för att veva igång motorn. 112 tennisbollar hittades dock. Ira påstår att det måste vara nån annan hund som slarvat bort dom, jag skall ta salivprov på alla bollarna för att se om hon ljuger.



Ira tyckte solen blev för stark för 5 minuter sedan, hon löste problemet på ett bra sätt som vanligt.

Min myntaplanta börjar hämta sig efter den hårda vintern, det blir nog några brasilianska drinkar i år också..



Jag hittade en ihålig stor sten, så jag tryckte ner dom här små filurerna idag.



Ni som läst bloggen ett tag kan räkna ut vad i min trädgård som ser ut så här och snart skall blomma.



Den här växer vilt på tomten, jag har hela 2 stycken.

Kommer ni ihåg att jag sade att jag skulle få hit en grävmaskin för ungefär en vecka sedan? Han dök aldrig upp, och döm om min förvåning när Manolis är här idag istället och röjer runt.








Manolis är ruskigt duktig med sin skopa så jag är inte orolig, jag är däremot orolig för att han snodde mina vildsparris, det får bli löneavdrag..



Jag håller utkik efter arkeologiska fynd, Manolis hittade en minoisk grav en gång i Chania när han grävde så vi får se vad han hittar idag. han hittar nog en del av Ira´s tennisbollar.

Jag har beställt hit en trädfrisör också, Alberto. Han skall snygga till ett stort träd. Ira ville han skulle klippa mig också när han ändå är här.



Idag är det St Patrick´s day så några Irländare har planerat in en liten fest på Vangeli´s Bar i Plaka.

Jag läste idag om att det fortfarande byggs mycket hus i Grekland, flotta stora villor som ligger nära havet. Priserna på bra objekt är ofta oförändrade medans lägenheter i tex Aten har rasat i pris.

En mäklare hade ett ganska klokt svar på varför de stora fina villorna är stabila i pris:

¨Du tror väl inte att en Gucciväska blir billigare i butiken bara för att det är kris?¨

Det arbetet som den gruppen jag är med i för att hjälpa folk som har det svårt verkar uppmärksammas. Idag är vi med i tidningen och en långhårig person som inte ens orkar ta av sig kepsen och dessutom kör vinterskägg är med...

ira surar för att inte hon fick del av kändisskapet. Hon får lite extra jordnötsbågar som plåster på såren.

Kan ni grekiska så kan ni gärna tala om vad det står, jag fattar som vanligt ingenting.









Ny logotype, och ny bunke.

Alla byar i Apokoronas har from nu de här i sina supermarkets. Min bunke är jag chef för, och den hamnar i Almirida. Tanken är att den fylls på med mat som kunderna lämnar, man köper liksom ett extra paket pasta, kastar det i bunken och jag släpar bunken till kommunhuset i Vrysses, och därefter får de pastan som har det allra sämst.

Strålande idé.



Nu är det tacksamt att ta bilder på tomten.

Idag avgick en av de högsta cheferna i protest mot bankens metoder.

http://www.nytimes.com/2012/03/14/opinion/why-i-am-leaving-goldman-sachs.html?_r=1&pagewanted=all

http://www.yr.no/sted/Hellas/Kreta/Almir%C3%ADdha/langtidsvarsel.html

Som ni vet så har jag en liten facebookgrupp där vi pratar om vad som gått snett i Grekland och hur man kan hjälpa till.

Idag skrev jag ett litet inlägg som ni kan läsa även här.

Om ni har facebook så kan ni gå med, vi är nästan 1.400 medlemmar hittils.

https://www.facebook.com/groups/293304850731455/310592379002702/?notif_t=like

Så här skrev jag idag:

Om jag fick bestämma så hade jag åtalat alla politiker som suttit i regering och riksdag de sista 30 åren i Grekland

Jag hade åtalat dom för att dom haft så dålig koll så 40.000 människor som var döda fick pension, i upp till 20 år efter de avlidit.

Politikerna anställde dessutom 500.000 människor i offentlig sektor bara i början av 2000-talet som mest sitter och skickar papper och stämplar fram och tillbaka mellan varandra och käkar ostpaj.

Då är det självklart att det saknas pengar.

De skodde sig själva. skickade pengarna till Schweiz och fick bla 1 miljard sek i mutor av Siemens.

Pga av alla dessa träskallar så svälter greker idag, 2012.

Om jag fick bestämma så hade man åtalat allihop.

Men det går inte, som jag har förstått det. De skapade en lag där de är immuna mot åtal. Smart....

8 grader, Storm, nordanvind, ösregn som aldrig vill sluta.

Ni som bor i Skandinavien har det bra jämfört med mig och Ira. Vi sitter på Café Francoise och det ryker ur munnen på oss när vi pratar, så kallt är det, kaminen är trasig så Ira ligger som en värmefilt över mina knän.

Igår satt jag med Ira i byn Armeni. Vi satt på torget när Ira knuffade mig i sidan med sin nos, hon hade upptäckt något skumt.

En gammal youghurtgubbe hade hela flaket fullt med högt gräs som han tänkt ta med hem till getterna, han hade bara tänkt ta en kall lemonad först, så han stannade till vid byns kafenion, det borde han inte ha gjort.



Först märks ingenting, allt är som vanligt i den lilla sömniga byn.



Ira tyckte fågeln uppförde sig misstänkt, det är en muntergök. Ira tror han heter Kostas. Kostas landar liksom bara som om han mellanlandade på väg hem från jobbet, dock är han är ett kriminellt geni. Han har precis börjat bygga bo under takpannorna på caféet.

Kostas väntade till youghurtmannen gick på toaletten, sen slog han till. Ira tog bilderna, som tur var för jag stod i kö bakom youghurtgubben.



Vi har nyss sett den senaste Sherlock Holmes filmen, och kanske just därför så hade vi ögonen på vidgavel. Ira säger att hon är Sherlock och jag är han den andre, han som haltar hela tiden.



Gärningsmannen med bytet i gapet, solklar stöld. Ira ville att vi skulle följa efter Kostas men hon gav upp när hon såg att han flög.

Vi har lämnat över bilderna till polisstationen i Vrysses. de tackade mig och Sherlock..förlåt Ira för en stark insats, och så sade dom på engelska: ¨ Don´t call us, we call you¨.

Nu skall Ira köpa monokel och pipa, men jag säger att då går hon verkligen för långt. Det är inte klokt vad hon är lättpåverkad av en enda film.

Min engelska promenadkäpp kommer med posten.

Måndag och fortfarande ostadigt.

Ira har redan gått och lagt sig igen och hennes snarkningar får fönstren att skaka, men säg inget till henne hon är lite känslig över hennes oväsen.

Blommor, Ira, solnedgångar är bra motiv tycker jag. Grekiska gubbar är också bra, ni vet de som brukar sitta på youghurtpaketen. Ÿoughurtgubbar¨.



Gummor är också bra.

Melodifestivalen är verkligen något av det värsta jag vet. Kvällstidningarna skriver inte om något annat, som om det är det viktigaste i världen just nu. Några bidrag är så usla så Ira håller för öronen och de andra låtarna är förpackade som kommersiell dansmusik. Jag kommer ihåg när man försökte lyfta fram varje lands särart, att det var viktigt att inte alla bidrag lät likadant.

Heja Ryssland!

Idag var det bra vågor i byn. Kostas från Taverna Dimitris testar lyckan med surfbräda och paddel. Han har 3 miljoner bin och byns bästa honung.

På hotellet tjatar vi om att vi skall ha så mycket närproducerat som möjligt, jag försöker vara ett gott exempel.

Kenneths lunch:

Handplockade tunna sparrisar från tomten som jag fräser råa i olivoljan från Vamos (6km bort) till dom blir krispiga och så drar jag på lite salt från Kokkino Horio (3 km bort). Lite mer kallpressad olja och så är lunchen klar.

Gott nyttigt och närproducerat. Ira´s tuggben är från Belgien.

Lagom till helgen så kom regnet igen. Ira ligger och tuggar på ett enormt ben och igår käkade hon torkade tarmar, det är tydligen det senaste för hundar enligt damen i butiken, jag går på vad som helst, tacksam kund.



Jag tänkte jag skulle plantera lite mer fruktträd och då kom svaret från Ira:

!: Det räcker nu Kenneth. Inga fler träd!

K: Men jag har nästan inga alls...

I: Du har 18 olivträd, ett mimosaträd, ett lagerbladsträd (heter det så?). Granatäppleträd.

K: Jo men..

I: Kumquatträd, Citronträd, Valenciaapelsinträd, Navelapelsinträd, Mandarinträd.

K: Ja, det är några stycken nu men det behövs alltid fler.

I: Plommonträd, Aprikosträd, Äppleträd, Päronträd, Persimonträd, Kiwirankor.

K: Oj, det är några stycken. Men när jag skall bli pensionär så skall jag vara självförsörjande i frukt och grönt.

I: Jo, men du behöver inte överdriva. Köp något nyttigt, tänk på mig också, jag vill ha ett fläskbenträd!

K: Finns det?

I: I allafall ett jordnötsträd, det  vill jag ha,  så kan jag göra egna jordnötsbågar.

K: Men om vi slutar handla dina påsar, så får Lidl i Chania slå igen, och det är svårt att få jobb.

I: Tänkte inte på det. Då räcker det med ett litet, litet pyttelitet korvträd, ett prinskorvträd!

K: Ok, jag skall fråga om det finns.

Idag skiner solen igen och jag och Ira gör oss redo att kontrollera 116 rum.

Idag kommer också en grävmaskin till smurfhuset för att jag skall laga den gamla traditionella stenmuren. Grävmaskinen skall göra det den gör bäst, dvs gräva och sedan kommer 1 1/2 lastbilsflak med sten från en gammal vacker stenmur, som skall bli en gammal vacker stenmur här hos mig.

Jord skall jag också köpa för att förbereda mina nyplanerade (snart, nyplanterade) grönsaker.




Ira solar för hon vill bli mer brun i sommar.

Ni har nog undrat. Värst vad det varit tyst från Kenneth? Han som är så tjatig i vanliga fall...

Finns bara ett svar på frågan. Fullmåne. Den påverkar humöret ordentligt  och även sömnen, precis som den gjort i de 12 år jag varit här, jag är mer påverkad än hemma i Svedala, jag vet inte varför.

I morse när jag kom till jobbet efter 3 timmars sömn (månen) så såg jag att den lille, lille vaktmästaren Ivan såg ut som ett ras, samma visa med honom, han hade inte sovit någonting. alla som påverkas så hårt av månen borde ha en klubb så man kan träffas och spela kort etc, när man ändå aldrig kan sova.

Idag skall jag prata om en annan svensk som bor på ön, han heter Olle och har bott här ett bra tag. Av någon konstig anledning så hamnade vi alltid bredvid varandra på planet ner från Sverige för några år sedan, så då blev det naturligt att vi pratade, han pratar lika mycket som mig, så han har nog avlägsen släkt från Göteborg.

Vi har 4 gemensamma intressen:

1) Kretas kultur och natur.

2) Hundar

3) Lada Niva.

4) Kameror och objektiv.

Framförallt när det gäller kameror så kan vi babbla på som två skolpojkar som pratar playstation, det blir nästan löjligt men som ni vet så är män bara pojkar, och det är enbart priset på leksakerna som växlar.

Vi har jobbat med Olle när det gäller utflykter till blomsterprakt, bla till platån ovenför Spili. Olle har www.fysimera.com

Olle blev lite intresserad av min lilla facebookgrupp som stödjer fattiga på ön så vi träffades över en kaffe i Almirida.

Vill ni höra en solskenshistoria?

Olle och Anna var och plockade äpplen på Omalosplatån (Jag visste inte ens att det fanns äpplen på så hög höjd, 1200 m).

Hela bilen full med äpplen, de fick ha vindrutetorkarna på insidan för att kunna knuffa bort alla äpplen som hindrade framrutans sikt.

En liten smutsig kille satt vid vägkanten. Han var inte grek, han var en gatuhund som tappat bort sin släkt.

Utsvulten, utarmad, uteliggare. Olle och Anna tog hand om valpen.

Valpen var bara två månader gammal.

Ira lekte med valpen när vi träffades i byn. Ira är nog mer tungvikt och den lille valpen var fjädervikt, men det gick ganska bra att leka ändå.



Ira och hennes nya kompis.

Vad heter valpen tror ni?

Milo såklart. Äpple på Grekiska.

Bra jobbat Olle.

Mitt aprikosträd blommar för första gången, förra året såg det mest ut som en torr kvist nerkörd i marken.

Jag fick tag på en 7-8 stycken vildsparris på min tomt och grannen kom med en burk hemlagad apelsinmarmelad, bra start på dagen.

Jag har fått 1200 sms där folk har frågat om arbetet som inredningsmänniskorna gjorde i mitt hus, så här kommer ett smakprov. Sofföverdrag, kuddar, persienn och gardin.

Fåglarna kvittrar och det regnar inte just nu i alla fall.

Jag och Ira skall till jobbet. Jag skall publicera min enorma bildskörd från igår lite senare.

Ni kan få ett smakprov. Var är bilden tagen?

Jag har länge gått och funderat på att åka in till Chania och köra lite gatufotografering, dvs bara gå runt med min kamera och ett fast objektiv och ta lite stämningsbilder.

Idag gick jag runt att tag.

Jag hamnade tom på en plats med röda lampor utanför varje dörr, det kan ni läsa om i morgon.

Mitt gamla träd. Ny fågel..



Knäppgök.




Det här är en fläskgök. Den är känd för att den alltid vänder rumpan åt den som skall ta kort.



Jag har uppfunnit en egen trädgårdsstil. När man är för lat för att rensa ogräs så blir det liksom en skön mix av vilda och tama blommor..

I 2 år har jag skrivit den här bloggen.

I början var det bara min mamma och hennes irakiska granne (som inte kunde svenska) som läste den. Nu är det en handfull människor och hundar ytterligare som upptäckt den.

Klicka gärna på Mars 2010 så kan du se hur jag skrev då. Bloggen har inte utvecklats ett dugg sedan dess, samma trams som nu.

Igår var det äntligen fint väder och både jag och Ira hade spring i benen så vi parkerade bilen i Gavalochori, gick till Vamos från Vamos till Tavernan i Douliana och på småvägarna tillbaka till bilen igen.

Problemet uppstod när jag åt en måltid med mycket friterade ostbollar, apaki (rökt fläsk) och den berömda Doulianasalladen. En kille från trakten som kände igen mig bjöd mig på vin. Det blev lite mer vin än vad som var tänkt, det är ohövligt att tacka nej.. En raki och en kaka efter maten..Så när min mage jobbade övertid och det lokala vittvinet satt sig i knäna...då...just då var det dax att gå de 3-4 kilometerna på småvägarna i stekande sol....

Som lök på laxen så skällde Ira på mig hela vägen till bilen för att jag tagit med för lite vatten till henne. Väl hemma så krävde den långa promenaden en rejäl siesta. Ira kröp de sista centimetrarna till hennes kudde, vi är så otränade att vi snart kan vara med i ¨Biggest Looser-Grekland¨...  Den tråkiga vinterna har satt sina spår. Nu börjar hårdsatsningen på att komma i form.

En stor tallrik friterade ostbollar är en bra start.

Äntligen lite sol. Ira har packat matlåda och jag har fyllt på termosen.

Igår var det 6 grader i byn och 16 grader i Dalarna. 1976 var det lika bedrövlig vinter som nu, 1976...

Till helgen skall det bli bra igen.

I Sverige kan man gå på stranden och finna ved. I Almirida, efter stormen så finner man lite av varje. På Akrotirihalvön finns många getter och när det stormar som i dagarna så blåser de i havet från klipporna och så blåser de fram till min lilla by.

Ira lät dom vara ifred idag, hon bara nosade lite nyfiket. Hon brukade försöka käka på döda fiskmåsar som flutit i land när hon var valp, och hon har också bitit i några gamla jättesköldpaddor som hamnat på vår lilla strand.





Hade Merkel infört euroobligationer för 2 år sedan, så hade man kanske stoppat blodtörstiga amerikanska banker, som tjänar på grekisk ruin, och Eurons framtid kanske tom hade räddats, men då hade Angela förlorat valet.

Nu vinner hon nog valet 2013.