Galen i Grekland

Matala på kvällen är mysigare än på dagen när horder av turister på dagsturer överbefolkar stranden.

Ibland får jag frågan.

Var bor du egentligen i Plaka där Ira kan springa runt bland tusentals vilda blommor, där man kan sola utan badbyxor och där det tydligen är andligare än vanligt.

Idag såg jag att mitt boende, där jag hyr in mig har en egen hemsida.

Ni som varit med ett tag vet att ägarfrågan är en aning rörig.

Man måste ha bulvaner för att köpa mark och hus på 80-talet, och när bulvanen vil sälja blir det rörigt..

http://whitemountainretreat.com/

Jag vet inte om ni förstått det av inläggen, men 2011 är den bästa sommaren sen jag kom hit 2001. Vintern var svalare än på 35 år och sommaren har varit superskön.

Vi har för första gången inte haft en enda rejäl värmebölja. Ok, det är varmt, men inte över 40, och svalkande vindar från havet. Kort sagt. Världens kanske genom tiderna bästa sommar.

Gästerna på hotellet har i år varit extremt, extraordinärt förbaskat trevliga, så mitt arbete är inget jobb, det är ett nöje.

Årets kommentar kläcktes igår kväll, av en göteborgare naturligtvis.

Jag pratade med en gäst om naturen på ön och hur mycket växter som finns här.

Han var förvånad över hur grönt området är och så sade han:

- I min trädgård har jag bara planterat akvarieväxter, dom trivs perfekt i Göteborgsvädret..

Xena för 3 veckor sedan, hon beundrar snön på 2456 meters höjd.

Ni som är nya på bloggen får läsa på om hundarna på hotellet i kategorierna, ni övriga fattar ändå.

Igår skrattade jag så jag fick ont i magen.

Igår vid middagstid skulle jag ta Ira på en kort promenad. Vi var på väg ut genom den gamla receptionsentrén när vi såg att Tzaztiki blockerade vägen.

Ira har känt katten i två år och hon skulle nog gärna vilja komma nära katten och leka men nu när Tzatziki har kattvalpar är hon extra förbannad. Katten reste ragg..fräste och liksom pratade och ojade sig samtidigt. Jag höll Ira i ett fast grepp och Ira tittade förvånat på mig och hon sade:

- Kenneth, vad är det för fel på den här katten? Jag vill ju bara fram och hälsa, och vi känner varandra sen flera år?

Tzatziki fortsätter fräsa och visa huggtänderna och vi har nått ett dödläge.

Samtidigt i receptionen.... Xena hör att Ira är i ett bekymmersamt läge så hon gnäller på Sven att hon vill komma ut, men Sven förstår inte allvaret.. Xena är en liten taxhund och hennes ben är 20 centimeter långa.

Xena:

-Sven! Ira är i fara! Vi måste göra något! Öppna dörren!

Tzatziki fortsätter Jama och fräsa hotfullt.

Då kommer räddningen. Xena studsar som en studsboll och flyger över den höga receptionsdisken och hennes fötter springer redan i luften, så när hon får mark under fötterna far hon iväg som en kanon.

Hon skäller och gnyr och morrar och pratar samtidigt.

Jag och Ira tittar förvånat på hjältehunden som kommer farande i 100 kilometer i timman..

Hon gnyr fram en kommentar till Ira: - Ta det lugnt, jag är här för att rädda dig.

Marmorgolvet är halt, jättehalt.

Xena kommer farande förbi oss och mot Tzatziki, hon är egentligen en liten fegis som nu riskerar sitt liv för att rädda sin vän.

Hon vill egentligen bara skrämma bort Tzatziki, hon är rädd för katter när dom kommer nära.

Hon vill skälla och vända lite snyggt framför katten, så Ira får tid att sätta sig i säkerhet, det är i allafall planen.

Det brukar fungera.

Marmorgolvet är halt, så Xena liksom glider fram mot Tzatsiki trots att hennes ben går som trumpinnar för att ta sig åt andra hållet, mot säkerheten.

Tzatziki tittar förvånat på, och Xenas baktassar är inom klösavstånd men hon är för förvånad för att slåss.

Xena ylar och skäller samtidigt:

-Fan, vad halt det är på golvet, det var nära ögat. Ira! Spring, Jag har räddat dig!

Ira är en boxer. Hon väger 32 kilo. Boxrar är framavlade att användas på vildsvinsjakt. En gång ville hon slåss mot fyra dobberman samtidigt.

Xena är en liten tax. Hon väger 8 kilo. Men hennes bästa vän heter Ira och när hon är i fara så kommer man farande, och man riskerar livet.

Jävla marmorgolv.



Ira hälsar på vaktmästarns pojk.

För en månad sedan hamnade en vän i trassel, han råkade orsaka en skada på en bil.

Det var en gammal skruttig bil och skadan var liten.

Jag var hos farbror polisen och skrev på ett intyg att jag betalar reparationen.

Föga förvånande så passar ägaren på att göra en rotrenovering av bilden, lagar all rost, lackar om den och den ser ut som en ny bil trots att den är 25 år gammal.

Notan slutade på ungefär 20.000 sek.

Vi letade reda på både bilmekanikern och lackerarverkstaden som intygade att de gjort lite för mycket arbete än vad som krävdes.

Så nu blir det att pruta bort nästan hela beloppet eller också stämmer jag ägaren till bilen, det kan bli riktigt spännande.

Livet är festligt på Kreta, alltid händer det något..



Sista morgonen på semesterveckan satt jag utanför hotellrummet och åt frukost, då hade jag den här utsikten över Elounda.

På Kreta finns massor av gamla motorcyklar, den här står nära Sandy Beach Hotel i Paleochora.

Solstolar på stranden kan vara lite knepigt.

Man skalll helst ha rättigheter till marken närmast stranden och så krävs licens för ett visst antal stolar.

I Almirida köpte ett par killar en licens för några år sedan för 35.000€ och det täckte två år, man har liksom en auktion. Ofta har man för många solstolar och ibland på fel plats och ibland ingen licens alls.

I Almirida stod helt plötsligt ett antal vita solstolar på stranden, 60-70 stycken.

Jag antar att myndigheterna varnat mannen vid några tillfällen, men stolarna stod kvar.

Förra veckan pratade jag med en stamgäst som blivit vittne till ett spektakel på stranden. På morgonen dök det upp en stor lastbil tillsammans med ett par polisbilar.

Alla solstolar kastades upp på flaket trots en mans ivriga protester. Ryktet säger att polisen klappade till honom när han blev för närgången, men det kan vara enbart ett ryckte.

I området har det skett en del förändringar pga krisen, kommunkontor har flyttats och jag tror många haft vänner bland politikerna som man mutat i alla år, och nu dyker det upp myndighetspersoner som man inte känner, och då blir det något mer besvärligt att muta sig fram.

Krisen är bra för Grekland på många sätt.

 

Jag hade en italiensk familj som bodde i mitt smurfhus förra veckan.

Dom hade det bra och trivdes fint. Kvällen innan de skulle åka åt mannen en burk sardiner.

Han var sjuk hela natten och på morgonen var han totalförlamad, dvs han kunde inte ens röra sina ansiktsmuskler..

Hans fru trodde han fått hjärnblödning och hon grät hysteriskt, Bodil beställde ambulans och det blev iltransport till Chania Sjukhus.

På eftermiddagen dök dom upp igen och då såg mannen normal ut, med färg på kinderna. Matförgiftning och uttorkning blev tillfällig förlamning, riktigt otäckt, jag hade ingen aning att det kunde få den symptomen.

Inte nog med elände denna vecka, en idiot i Norge som är 32 år och bor hemma hos sin mamma, får för sig att döda ungdomar i Norge.

Ingen bra vecka.

Men som tur är så har vi glädjeämnen också..

 

Kattvalparna trivs bra under tegeltaket...

Tzatziki är smalare än innan, men jag försöker få henne att tjocka till sig.

 

Här kan man läsa en blogg från en tjej som var med på utöya. Skrämmande och fasansfullt.

http://prableen.origo.no/-/bulletin/show/672218_helvete-paa-utoeya?ref=mst

För att vi skall avsluta med något positivt så har vi här en snygg skylt, Spinalonga syns i bakgrunden.

 

Idag har vi 39 grader.

Taxichaffisar är en yrkeskår jag har svårt för.

Tänk så många gånger man har haft en förare som försökt blåsa en genom att köra omvägar, salta notan, manipulerad taxameter etc. Göteborg var en av de värsta platserna när jag bodde där.

De har kört in så mycket svarta pengar i alla år i Grekland så nu när det skall bli lite ordning och reda så surar dom. De har blockerat vägen till Heraklions flygplats så att turisterna måste gå en lång sträcka med sina bagage och de vägrar köra, så om du inte har en buss som väntar så blir du strandad.



I Chania så gick polisen tydligen in och bröt upp när de blockerat vägen, helt riktigt. Jag är så trött på taxifolk så de kan gott ta i med hårdhandskarna. Turismen är livsviktig. Hade jag varit polischef så hade jag köpt den största grävskopan som fanns och så hade jag liksom plogat bort taxibilar.

I Chania så får taxigubbarna inte ta körningar, men...som vanligt kan man gå runt det, man kan köra vänner och bekanta, så en del chaufförer låtsas vara jätteledsna när de vinkar av folk på flygplatsen och vissa förvånade turister får kramar av gubbarna och de låtsas vara vänner sen år tillbaka, då kan de köra.

Vår taxigubbe som tidigare kört fruns bil har nog blivit avslöjad så nu får frun köra bilen med turister, vi får se hur länge det håller..



Den här stjöstjärnan kände sig som en fisk på torra land där den låg och solade i hamnen i Elounda...

På sydkusten finns ett monument till minne av de avrättningar av bybor som tyskarna gjorde runt 1943.

En av anledningarna var bla att den tyska befälhavaren kidnappades..



Jag tror dom här statytavlorna är nya, 11 stycken. De har ungefär 50 namn på varje, dvs ungefär 500 som blev kallblodigt avrättade. Namnen syns väl och ofta ser man att många från samma familj mördades.



Den här statyn sitter uppe på en pelare. Jag tror konstnären fick uppdraget att göra den så ful som möjligt, och det gjorde han bra.

I natt har jag 30 grader i sovrummet precis som Monica bland kommentarerna. 15-20 dagar om året önskar man att man haft AC.

När jag svängde in hos den lilla matbutiken som ligger nära hotellet (Coop) för att köpa Lokavatten så fick jag en chock när jag skulle betala. Manolis fick panik idag, han orkade inte med värmen.

Han rusade upp på taket och rakade av sig allt på skallen. Nu ser han ut som en elak hulligan och han höll på att skrämma ihjäl sin fru, han har aldrig rakat huvudet förut och det bästa är nog om han har keps, vissa passar i rakat huvud..

Han såg på min långa man och hade ömkan och sorg i sin blick.

Men jag försökte intala mig själv att det är bra på vinten när det är kallt om öronen, men så kom jag på att mina öron aldrig blir kalla på Kreta, jag får hitta en annan ursäkt eller också får jag låna Manolis rakaparat.



Den här bilden tog jag i förrgår ovanför Elounda med den vackraste utsikten av alla, jag fick med mig själv och hotellet av misstag när reflektionen i glasrutan spelade Canon ett spratt.

Undrar om det känns att karriären är på väg utför när man måste annonsera på en soptunna i Sougia. Dom ser glada ut ändå.



Här trivdes jag bra. Sougia Paradise bar.



Baren har tom en cool toalett.

Fantastisk vecka.

Som ni vet kan man hinna med otroligt mycket galet på bara 7 dagar.

Det jag skall göra nästa gång är att köpa tält och liggunderlag, ibland dyker man upp på platser där det inte finns några rum, kanske bara en fin strand, då kan man packa upp tältet, om man nu har med sig ett.

Sämst med resan:

Vai. Rejäl turistfälla. Ni kan se några bilder jag tog så slipper ni åka dit. 5 minuter efter Vai fanns fantastiska stränder som var nära folktomma.

Sängarna i Sougia, och kanske Sougia i allmänhet. Jag får åka tillbaka en gång till.

Matala. Platsen liknar också en turistfälla med försäljning av falska märkeskläder och horder av turister på dagarna, på kvällarna är det något bättre, men det är inte nödvändigt att åka dit.



Stranden i Paleochora räcker till för alla som vill hälsa på.

Bäst:

Stranden i Ferma, med bra mat och nästan bara greker. Kanske inte finast strand, men genuint och trevligt.

Paleochora. Som vanligt helt överlägset.

Elounda. Inte själva byn utan hotellet jag bodde på med boxern Markos och chefen Kostas, och Ipanema beach.

Allra bäst av allt var en liten strand med 5 badande och endast ett pensionat med liveband och fantastisk fisk. Den här platsen låg helt i skymundan och ni hittar inte hit. Jag har inte bestämt mig än om jag skall berätta var det ligger. När jag kom dit var alla 5 rummen upptagna och jag fick ge mig av igen på kvällen, jag var nära att sova i bilen men körde vidare.

Packad i en väska. Att packa med sig lite ateraljer är viktigt. Mina favoriter är öronproppar (som jag glömde), alla rum är lyhörda, samt en sprayburk Baygon myggspray, skor som man har i vattnet, frappéshaker och en liten burk nescafé så att man kommer upp på morgonen, samt mycket solkräm, speciellt bra på nudiststränderna...



I byn Ferma använder man fortfarande åsnor, men det gäller att skynda på innan alla fortkörare dyker upp. Just här åkte lilla jag fast i en kontroll..



Det gick bra den här gången.

När jag var ny på Kreta så stod alltid en riktig åsna bunden i Kalives, i solen. Vi blev bästisar för jag brukade dyka upp med en påse persikor som han åt upp i ett naffs..



Ferma´s strand har extra tjusiga parasoller.

Vi har 37 grader i Almirida idag. Hur mycket har du?

Jag gick igenom matsalen och en tjej stoppade mig och började prata om bloggen, hon trodde Ira var min fru ganska länge innnan hon hörde sanningen. Kanske lika bra jag gifter mig med hunden, min kärlek.

Igår morse åkte jag till Ipenama beach, där bilderna på sänghimlen är tagna.

Jag solade en aning och så beslöt jag mig för att åka in till hamnen i Elounda och ta lite bilder. Det var nog 30 bussar på rad och en gäng turister som gick i lämmeltåg, några hade paraplyer för att skydda sig från solen.







Jag tog massor av bilder där jag satt på min bänk, med min kameraprylar och min smartphone...

 





Markos och jag är bästisar, när jag har ost att bjuda på.

Några timmar senare upptäckte jag att min smartphone var borta, jag reste runt en sväng på platserna där jag varit och frågade runt.

Jag kom på att jag till 100% säkerhet lagt den på bänken, vid sidan av det lämmeltåg på ett par tusen människor som passerat.

Jag gick till hotellet och boxerägaren Kostas lånade mig en telefon, jag ringde nog 15 gånger till min telefon, men varken jag eller någon annan svarade.

Telefonen är ny och kostar 6.000 kronor här nere så jag befarade det värsta. Om en kretensare hittat den så hade jag fått tillbaka den, men nu visste jag att det kunde varit precis vem som helst, ryssar, israeler, fransmän etc, det var de nationaliteterna som kom med bussarna.



Markos känner doften av Ira och blir lite kär, men han är lite för ung för henne.

På kvällen hade jag givit upp. Jag satt med min laptop och sörjde när jag fick ett facebook-meddelande från Bodil:

- Kenneth? har du blivit av med din telefon?

-  Ja, svarade jag, jag är för dum för att ha en smartphone.

En kille som heter Miros ringde och sade att han har den, jag har hans nummer.

Jag ringde numret. Miros svarade.

- Hej Kenneth (Det var Miros, stenhuggaren som gjort muren runt smurfhuset), en kille ringde mig och sade att han hittat din mobil!

Bra, tänkte jag. Skall jag ha god karma två dagar i rad? Först hotellet med boxern och nu telefonen.

- Har du hans nummer, frågade jag?

- Nä. jag sov när han ringde så jag var lite trög svarade Miros. Jag fick varken hans namn eller nummer, men han har din mobil!

Jaha, tänkte jag. Telefonen är borta. Jag har ringt mitt nummer hela dagen och det verkar kört. Han kommer aldrig att hitt mig, nu är säkert batteriet dött och han kan inte starta om mobilen för han har inte koden.

Jag ringde 10 gånger till och sen satte jag mig sent att äta i matsalen. Markos (boxern) tyckte synd om mig så han kom fram till bordet, vi tröståt Gravieraost och jag drack husets bästa rödvin som tröst.

När det var dax att knyta sig för både mig och Markos så passerade jag Kostas och han frågade hur det gått.

Jag sade att det är kört, nu är batteriet dött och telefonen borta. Just den här telefontillverkaren är känd för sina usla batterier, den börjar på H.

Kostas tog mitt visitkort och ringde en sista gång till mitt nummer, klockan var halv 1.

Jag gav upp och gick mot rummet.

Kenneth!, skrek Kostas. Det är någon som svarat!

Jag tog telefonen och satte den mot örat:

- Halloo. Dette er Knut, sade han på sin bredaste norska.

Han och hans son hade passerat bänken på väg till stranden, sonen såg telefonen. På väg tillbaka från stranden efter ett par timmar, och telefonen låg kvar. Pappa Knut tog med sig luren. Med tanke på att norrmän är näst trevligast i Europa efter kretensare så hade jag tur att det var just Knut som hittade den.

Var är ni frågade jag?

De bodde på ett hotell, 500 meter bort. I morse efter frukost hämtade jag telefonen och grabben fick 20 euro för att köpa glass.



Gravierablick heter den här blicken, eller ¨the cheese look¨ som den också kallas.

 

I morgon kommer ni att läsa om ett exempel på min karma som får blodet i era ådror att isa sig och håret på era smalben att stå rakt upp.

En ledtråd.

Kodnamn Knut.

Elounda är en plats där man kan ta det lugnt om man vill, eller också inte.

Båtarna till Spinalonga (spetälskeön) går i skytteltrafik och turistbussarna rullar in med jämna mellanrum.

Hotellen är i snitt dyrast på hela ön, kanske dyrast i Grekland. Sök på hotel i Elounda så ser du. Mycket amerikaner, en del ryssar och italienare samt fransmän har hamnat här. Jag har inte hört en enda skandinav och då har jag ändå gått med vidöppna öron.

Jag har tagit massor av bilder och väntar på ett snabbt internet för att dela med mig.



Jag har sänghimmel på rummet, en aning fånigt när man bor själv, mer romantiskt om man är två. Jag trasslar in mig i den när jag sover. Om ni inte hört något från mig på ett par dagar så ligger jag garanterat intrasslad som en kokong.



Elounda kommer jag nog att återkomma till. Garanterat pga boxern och kanske även pga Ipanema Bech.

Idag hade jag en dag som började fantastiskt och var på väg att sluta i tveksamheter, men så vände det igen och jag hamnade i paradiset.

Jag tror väl kanske inte på Eva och Adam som käkade äpplen, och att allt startade där,  men respekterar dom som gör det.

Däremot tror jag stenhårt på ¨What goes around comes around¨ aller Karma som man också kan kalla det.

Jag tror också på att man måste bryta mönster.

Resa sig upp och gå om det inte känns rätt, eller ibland svänga av ibland fast man inte vet var man hamnar, eller ibland äta en maträtt utan att krogen satt en stor bild på den på fasaden...som i alla turistghetton.

Här har vi en bild på en omelett eller tzatziki...helt otroligt..

Tänk om man beställer och det blir fel, pga att dom inte har bilder på allt? Då kanske man tvingas äta något man aldrig ätit förut? Och då går säkerligen jorden under..

Ja, var var jag nu? Jo.. Idag slutade dagen på allra bästa sätt, på ett sätt så man tror en högre makt är inblandad, jag skriver mer om det i morgon för jag är full...av grillad mat och pyttesmå svarta oliver..

Vill ni veta en hemlis?

Det finns en stencool hotelchef.


Han är runt 40.

Han har långt hår.

Han har en mörkt tigrerad boxer som går runt fritt och hälsar på folk.

Han heter Kenneth Duell?

Fel, fel, fel för att citera Brasse. Nja, delvis rätt är det, men det finns 1 till..

Han är chef för ett hotell nära Elounda tillsammans med frugan, och här på den här platsen, av alla ställen i hela jävla världen, svängde jag av och frågade efter ett rum..

Jag och boxern är redan bästisar, han fyller ett tomrum efter Ira. Han heter Markos och han har samma fästinghalsband som Ira.



Sven lade precis upp den här på facebook..Ira och Xena hjälps åt. Kretas två snyggaste tjejer är också bästisar.

Utom när det gäller mat, hälsade Ira nu precis i ett sms.

Sitiaområdet upplever en rejäl satsning, hoppas bara inte pengarna tar slut i krisens spår.

Motorvägen byggs ut så restiden förkortas och flygplatsens terminal skall bli klar i år så att charterkärror kan komma nästa år. Två golfbanor skall också byggas.

Igår när jag kom hit var det nästan mörkt och jag var lite trött efter allt körande, jag hade som vanligt inte bokat något rum, precis när jag liksom kört igenom Sitia och var på väg att lämna och körde efter kustvägen, så saktade jag ner en aning, en man som satt på en stol vid vägen vinkade.

Jag stannade och så visade han mig en stor nybyggd lägenhet 2 meter från vägen, helt perfekt. Jättefin, här kan man bo. Jag var för trött så jag prutade bara 5 euro, ner till 40. I Ferma, på det stora hotellet prutade jag från 60€ till 30€.

Det är så lite trafik på nätterna att det stör ingen och idag när jag sättermig i bilen och följer vart min spetsiga näsa visar vägen, då är jag redan på stora vägen när jag startar.

Nu är jag nästan framme vid den unika palmstranden i Vai, många vallfärdar dit så det kan hända att jag stannar och tar ett kort innan jag kör vidare.

Några som läste inlägget igår tänkte säkert: Nu skojar han igen. 12.000€ för ett hus? Ha ha ha.

Just för dom tog jag den här bilden:



I Apokornonasområdet är det nog 10 gånger dyrare, en liten lägenhet kostar 120.000€.



Om du tycker 12.000€ är för billigt så kan du köpa hus för nästan 30 miljoner sek också, det är en smaksak. Om det är någon kvinnlig läsare som funderar på att köpa huset för 30 miljoner så kan vi diskutera det över en middag...

Kärlek vid första saldobeskedet..

Långa dagar när jag försöker hinna se så mycket som möjligt.

Började i Ferma, stannade till i ombrogialos och sen blev det beachen vid Kalo Nera och en rejäl biltur igen så nu vilar jag huvudet på kudden ända bort i Sitia i natt.

Jag hade så bråttom att se så mycket som möjligt att farbror polisen tyckte jag körde 25 km för fort, det hade han säkert rätt i.

På nordkusten har jag ganska bra koll på var dom står men på sydkusten åkte jag dit. 20 euro till grekiska statskassan, det bidrar jag gärna med.



Den här grabben käkade samtidigt med mig på en taverna, han hade liksom ståbord med stödhjul och ett långt snöre, så att han inte skulle springa ut på vägen. Det kan vara en affärsidé i barer där folk vill bli på kanelen. Man sätter dom liksom i ett barbord med stödhjul och ett snöre så de inte går vilse, nä..det vore nog en tragisk bar som köpte den idén.



Kalo Nero betyder bra vatten, det är också ett namn på en plats med flera bra beacher så namnet passar bra, här låg jag idag och hade stranden nästan för mig själv.




Ombrogialos var en ganska trevlig bekanskap, och dom hade en svart-vit strand.

Sydöstra Kreta känns lite småtragiskt, det finns massor av lägenhetshotel, butiker tom stora hotell som lämnats för många år sedan och bara förstörs av salta vindar.

Ingen bygger nytt. Antar att EU klassat Chaniaområdet som stödområde för turism och områdena kring Lerapetra för jordbruksregion. De har smällt upp hundratals flotta hotell i Chaniaområdet, tänk om de kunde skickat 10% av eu-bidragen till sydöstkusten, det hade varit snällt...

Man kan köpa ett litet hus i småbyarna och de kostar inte mer än från 12.000€ och uppåt, det såg jag hos mäklaren. De hade massor av små hus....


Infrastrukturen ligger efter. På nordkusten har jag ofta 3G täckning. Sydöst fanns ingen 3G, knappt 3 eller möjligvis 2 G, om det nu finns nåt som heter det. Här har jag 1.4 miljoner kilobit per sekund i modemet på sydsidan hade jag 9,2 kilobit..   Om det nu heter så..



Farmor har precis serverat mig den värsta espresson jag fått i mitt liv, men sondottern var söt så de kom med på bild ändå.

Ikväll när jag lägger mig har jag inte planerat ett dyft inför i morgon precis som vanligt, jag har dock planerat in att jag inte vill stöta på fler poliser..

Jaha ja.

Ni känner mig så ni vet att det blir galet skönt ibland.

Idag är jag i Ferma på ett hotell med tyskar, rumäner och lite annat gott och blandat. Jag svängde bara av vägen när jag blev trött och här är jag nu...

Stranden är fin och massor av greker semestrar här, så det är precis sim jag vill ha det.

Internet är supersegt så det blir bilder och mer galenskaper nästa gång.

Vinden som jag pratade om som dyker upp på sommarmånaderna heter nog Meltemi, den kom tidigare än vanligt.

Ingen Saharavind som man kan tro utan den kommer norr ifrån, så det blir frånlandsvind när man är på sydkusten.

Nu drar jag österut efter morgonpromenad  ägg och bacon, har du någon plats jag borde besöka? Gärna med en bra väg för jag är en fegis på smala slingriga vägar.

I rent informationssyfte efter att jag läst manualen till min kamera, så har självutlösare ingenting med sex att göra, det är något annat, tydligen.

Känner du av Greklandslängtan när du ser bilderna från idag?

Ps: Här har ni lite mer matnyttigt i frågan om Greklands ekonomi, som jag sagt tidigare så skall nya utbetalningen av stöd rädda europeiska banker, ingenting annat. Greklands öde är redan bestämt.

http://www.aftonbladet.se/kultur/article13304981.ab

Coelho verkar vara en trevlig prick, men nu har jag läst halva boken och han har inte nämnt kreta en enda gång, enbart Kazakstan, så jag köpte en bok om motståndsrörelsen på Kreta under andra världskriget, recension kommer.

I morse hade jag tänkt ta båten, men det blåste återigen.

Vindar som normalt sett är typiska för augusti har börjat tidigt.

Sougia- Paleochora-Matala, rena rama hippieturen, tur att jag inte klippt mig.

Jag återvänder till platser jag inte är färdig med... Jag var tvungen att testa pizzan I Paleochora och fick mitt gamla rum.

Nu har jag sträck-kört från Paleochora till Matala förutom ett stopp på Gortyn i nästan 40-gradig värme. Nu sitter jag i mitt gamla rum från i Fjol, på Nicos Rooms. Rum nummer 1.

Anledningen att jag är tillbaka här var dels Gortynutgrävningen samt Red Beach, som jag inte hann med förra året i 2010 års road trip.



Jag tycker om att sitta i bilen. Jag lyssnar på grekisk radio och kretensisk radioreklam är roligast i världen, den är inte så genomtänkt ibland utan man liksom bara kör:

¨Välkomna till Kostas Taverna, vi har mat, smörgåsar med skinka eller utan skinka. Vi har dryck också, vi har raki och Ouzo, och vi har öppet från det vi öppnar till vi stänger, välkomna hälsar Kostas med personal, ja  just det, vi har musik också, i Restaurangen¨

Så kan det låta, och man bara liksom längtar efter att svänga av vid närmsta avfart för att hitta tavernan så man kan äta smörgås och dricka raki, om dom inte glömt att tala om var den låg..

Lokalradio på Kreta är humor, big time.

Bilderna kommer ibland av sig själv. Jag satt bara och åt en pizza så dök ett gäng sköna figurer upp.

Väster om Paleochora finns några fantastiskt fina stränder som jag upptäckte idag.

Knappt några turister men massor av greker som åker på söndagstur.

Jag har plåtat en del och så har jag glömt mitt polarizationsfilter och det är aldrig bra. Man kan fuska och göra himlen blåare i datorn, men jag gör inte det så ofta, den här bilden tog jag först:



Och sen upptäckte jag att linsen saknade filtret och att det legat långt ner i väska ett bra tag. Nytt försök:



Jag hade en skön förmiddag omgiven av grekiska familjer, och lyckades nog bli lite röd i solen, en aning orutinerat.



Här var jag och solade.


Som ni vet är temperament till stor del genetiskt betingat, det är därför folk brusar upp oftare i sydligare länder och man liksom i Norrland mest har ett jämnt humör hela tiden..

Extra intressant kan det ibland vara att se grekiska småbarn, inte nog med att de är söta och trevliga på alla sätt och vis, och framförallt pappornas ögonstenar, men ibland händer det...

Någon liten rackare på två år exploderar, och för er som sett filmen exorsisten så påminner det om henne i sängen.. De blir helt skogstokiga och skäller ut alla till höger och vänster och gråter och gapar samtidigt. Det händer lite då och då när man träffar på grekiska barn. Dom är nästan lite söta när dom blir förbannade, och det är lätt att le, men låt dom inte förstå det, då blir de ännu mer förbannade..



Promenad mot hamnen i byn. Folk säljer handgjorda smycken som de ibland gjort själva, eller också har någon kines gjort dom.

Söndag och morgonpromenad oavsett var jag är. Det är storm i Paleochora.

Redan 7.30 är det stenvarmt och man får en gratis sandblästring trots att man kan vara 100 meter från stranden.

Precis som alltid åt jag hos mustaschmannen igår och som vanligt var det gott:

En iskall rödbetssoppa smaksatt med citrongräs och lite asiatiska kryddor och en rejäl klick grekisk youghurt på toppen, hur gott som helst.

Varmrätten var honungsglazerad kyckling med asiatiska grönsaker och roquefortostsås.. Fullständigt brilliant..

Vet ni vem det är synd om?

Grekiska bankdirektörer. De är till skillnad från svenska bankdirektörer inga bonusjagande filurer som låter folk låna 5 miljoner för att köpa en 1a i Kortedala utan att amortera eller ens att lägga en insats. ( Ps: Jag vet att det är svårare att låna nu, men skadan är redan skedd). Ni får veta varför det är synd om grekerna lite senare, nu är det ägg och bacon och Coelho som gäller.



I Prases så lagar inte bara Giorgio´s mamma bra mat, hon har gjort sin lilla taverna till en blomster och örtagård, med Greklands mäktigaste utsikt. Inta havsutsikt som är lite överreklamerat, utan bergsutsikt.





Nu tror jag att semestern och lugnet börjat infinna sig. Två gånger i natt vaknade jag av att jag skrattade i sömnen, tydligen hade jag en riktigt skön dröm. Galen i grekland...

Igår låg jag på den stenhårda madrassen och den stenhårda kudden och försökte sova.

Sydvindar höll mig vaken, tunna väggar höll mig vaken, så det blev ett par timmars sömn.

Jag gick upp ur sängen klockan sju, stenförbannad på Sougia som inte lät mig sova.

Jag svepte en väldigt stark iskaffe jag fixade till i all hast och så svepte jag en redbull och satte mig i bilen. Just den vägen jag körde idag är inget man vill önska sin värsta ovän. Vägen jag hamnade på hade gott om stenras och på vissa platser gick det inte att möta andra fordon utan man måste backa på en väg som inte ens är en grusväg och vid sidan stupar det några hundra meter...

Pröva detta: förbannad, med sömnbrist och hela kroppen speedad på koffein. det var ingen rolig historia..Men lärorik...



Jag stannade och åt frukost vid hamnen i Paleochora och när jag svängde in på hotel Sandy Beach så sade ägaren:

Tjena Kenneth, ditt rum är ledigt klockan 13.00. Mitt rum är nummer 10, så jag hade tur för det är massor av folk i byn.

Jag gick en sväng till stranden och glömde köpa vatten. Jag låg ett tag och blev liksom vimmelkantig. Senare pratade jag med en av grabbarns som hyr ut solstolar och vi har haft 38 i skuggan idag, så jag har liksom inte vant mig. Konstigt nog hörde jag en hel del svenska på stranden.



Folk säger ibland att jag skämmer bort Ira,men jag förstår inte vad dom pratar om. Här syns hennes strandväska hon är glad i..



I Sougia åt jag liksom franska pizzor från Alsace, hemligheten är nästan ingen pizzadeg och en sjuhelsikes massa ost. Jag gick upp 6 kg på en pizza, som hette nåt annat märkvärdigt på franska.





Sougia har stenstrand, men ett snyggt livräddartorn.







Ett enstjärnigt hotell på stranden erbjuder tre gratisrum.

Det blev som planerat, men ändå inte.

Ira surar.

Hon ligger med huvudet på det svala marmorgolvet och ger mig en trött blick när jag packar...

Jag försökte förklara att det bara är en vecka, men hon vägrar lyssna, hon bara ser slött på när väskorna fylls. Hon ser så sorgsen ut som bara hon kan göra. jag väntar på den dagen när hon grävt ner alla väskor i trädgården så jag måste stanna hemma.

Hon kommer dock att ha det bra hemma hos hos Sven och sin bästa polare, Xena.

Idag har taxichaffisarna strejk.

Vi ringer taxibolaget och beställer en taxi.

- Nej, det går inte, vi strejkar.

- Men vi behöver verkligen en bil.

- Ok, hur många är ni?

10 minuter senare rullar han in på parkeringen i sin frus opel, utan taxiskyltar, och med en keps neddragen över öronen så han kör anonymt...

Jag älskar Grekland, där alla dagar är galna.

För två år sedan strejkade alla chaffisar för att dom var tvungna att stoppa in en taxameter i bilen. Dom strejkade för att då skulle det bli svårare att köra svart, det var inte så många andra som sympatiserade med deras sak så det var tillbaka bakom ratten ganska snart.



Kretas yngsta servitör har rejäl fart i benen, det måste man ha när dom är så korta.

Idag var det härligt varmt.

Hög luftfuktighet gjorde det en aning besvärligt.

Gästerna älskar vädret men jag gnäller en aning när jag är på gymet och Kostas snålar på elen, så ACn är avstängd.

Ira har haft en tråkig vecka, vi har en pälsdjursallergiker på hotellet så båda hundarna är hemma. På kvällen vaknar hon till när det blir svalare. 20 gäster har frågat efter henne så hon är saknad.

Det bästa hon vet är när jag knäcker lite hundkex i småbitar och kastar en hel näve rakt ut i mörkret. Hon brukar komma tillbaka in till mig när hon nosat runt i en halvtimma tills hon hittat varje smula.

Visste ni att Grekland har världens största handelsflotta? Jag visste det inte tills idag. Inte dåligt av ett så litet land.

Nu börjar det dra ihop sig till min roadtrip, jag skall köpa lite bra att ha grejer i morgon, ryggsäck, hatt, stryktålig mobil etc och så kan jag lura mig själv att jag  skall vara aktiv. Säkerligen hamnar jag med en god bok och en paraplydrink i skuggan av en palm, men tanken med inköpen är god.. Kom gärna med fler tips om trevliga platser att besöka, men bara platser utan hotell med mer än 20 rum.

Jag läste nånstans att svenskar som bor i Grekland hade sagt att det var säkert att resa hit och det man skall tänka på är att man ser till att kräva att få kassakvitton när man handlar. Det är ett bra förslag, men om man inte får kassakvitton ibland så har jag numera en förståelse för det.

Låt säga att ni har haft ett café i en liten by på Kreta i 20 år och nu skall era barn ta över. Ni har lämnat ut kvitton och varit ordentlig i alla år, betalat in skatt precis som man skall.

Men de sista åren märker ni hur 20% av befolkningen, inklusive alla folkvalda politiker levt livet i en gräddfil med höga förmåner som man missbrukat i all oändlighet, och nu när du vill pensionera dig så finns knappt några pengar kvar till dig.

Som ni vet så är Elpis Kretas bästa krog.

Den ligger i Plaka, så det är nära hem.

I år byggde dom ut så det är extra trevligt och vackert. Dock byggde dom inte ut köket, trots att tavernan nu är 3 gånger så stor. Jag förstår inte hur Nicos i köket fixar fram så mycket mat under de förutsättningarna.

Tavernans ombyggnad är en succé och igår var det så mycket folk så inte ens huskatterna fick plats.

Jag och Sven kom lite sent så det fanns bara lamm kvar, utan potatis eller grönsaker, och i brödkorgen låg bara smör för brödet var slut, men vi var nöjda ändå.





Michailis lille son hjälper till att servera, alla får hjälpa till när tavernan är full.



I vinter renoverades en gammal ruin mitt på torget i Plaka så nu är Elpis mycket större.



Äpple, och honung och kanel tillsammans med ljuvlig youghurt. Det är så gott så jag stal receptet till hotellet, men säg inget, det är en hemlis.



Familjen Doulofakis gör Kretas bästa viner, dock är Enotria kanske det tråkigaste, men det är i alla fall gjort på biologiskt odlade druvor, det är alltid något.

Det strömmar in goda tips på vad som är ett måste på min road trip.

Det ligger i farans riktning att det blir ett stopp i Phrasses för lunch på vägen till Sougia och första natten. Smurfbilen kan jag ta med på båten för den är så liten att den ryms i en normal framficka.

Helst av allt hade jag bara kastat på mig en ryggsäck och kanske enbart gått utefter sydkusten, men det får bli på vintertid, nu börjar det bli för varmt.

I grannbyn var det skattekontroll, kontrollanterna brukar dyka upp i semestertid, de kommer kanske från fastlandet och behöver fylla på sin semesterkassa, det är vad jag har hört..

Idag hade de poliseskort för grekerna är så förbannade på korrupta myndigheter att de klappar till dom numera, undrar om polisen skall ha en del av kakan?

Min gode vän Moltasar från Pakistan som säljer cd skivor som han gjort själv blev arresterad och polisen tog hans 400 cd skivor, så bli inte förvånad om polisen står i gatuhörnet och ger fortkörningsböter samtidigt som man säljer cd-skivor.



Mitt emot kyrkan i Armeni finns en taverna som har ganska bra mat, här äter jag inlagda paprikor med tzatziki och brunt vin, senare kom det in potatiskroketter som var treviga...

Vinet var liksom lite för mörkt för att vara vitt och lite för ljust för att vara röd/brunt..

Han har varit med förr, men nu har en av mina favoritfotografer plåtat i Chania, han är ruskigt bra..

http://www.fotolebrocq.blogspot.com/

Min förhoppning är att jag skall ha en veckas ledighet om några dagar så...

Förra året satte jag mig i bilen och reste dit min näsa pekade. Det blev bra, Matalla och Lentas var nytt plus lite annat, speciellt Lentas tyckte jag om.

Skriv gärna ner lite tips om vart jag skall åka i kommentarerna, jag gillar som vanligt inte inkastare, skyltar på svenska, krims-kramsbutiker etc. Men gärna en by med lite övervintrade hippies, strand för folk som inte har råd med badbrallor och trevliga bergsbyar.

Det kan bli att jag bara hamnar i Paleochora precis som vanligt...Inget slår den byn som bekant..

Om du är på Kreta och våra vägar möts så kanske vi tar en iskaffe nånstans.




Jag hamnar nog vid cantinan i Paleochora, precis som vanligt.,

I morgon skall Sven vandra upp till 2456 meters höjd på Kreta.

Fina bilder från toppen utlovas. Han skall Hajka heter det, jag föreslog att han skulle ta min lilla smurfbil upp till toppen (4x4), men han tyckte det var fusk. Jag förstår inte hur han menar.

Jag får ofta frågor om kattvalparna och idag såg jag till min förvåning att dom äter upp Tzatzikis mat. Krabaterna är så stora att dom numera äter lamm smaksatt med rosmarin.

Återigen kom mitt nya macro-objektiv väl till pass när gräshoppan Kostas hälsade på.

Vi har 30 grader varmt och Bodil skrattade hjärtligt åt att det var regnkaos i Danmark...

Aftonbladet avråder tydligen folk igen att åka till Grekland, igen, dom varnar för att folk som älskar ägg och bacon skall bli utan ett viktigt tillbehör för att folk har börjat kasta ägg på Papandreou´s bil, tydligen flera tjog.

Tidningen  har en reporter som gått ut och meddelat att hon är knäckt för att hon är på en ö utan höns och hon befarar äggbrist.

Tidningen fick nyligen pris för att göra en höna av en fjäder i allt de raporterar om Grekland. Priset delades ut av svenska fjäderfäföreningen.

Journalisten har förgäves sökt UD för en kommentar gällande befarad äggbrist, och om det nu inte äntligen är dags att för UD att avråda svenskar att semestra i Grekland.



Nu börjar värmen verkligen komma och jag har glömt bort hur varmt det är att sova i ett rum utan AC eller fläkt, och där man inte vågar öppna balkongdörren (inbrottstjuvar har synts smyga omkring igen).

Vissa nätter jag bott i Plaka har det varit 30 grader på natten, det är rejält extra bedrövligt.

Ira orkade inte laga mat igår så vi delade på en skål popcorn till kvällsmat. Ira tror nog också att hon är en människa när hon ser på film och käkar popcorn precis som husse.

I småbyarna här omkring är det tråkigt på vintern. Vintertid sitter folk på kafenio och lirar poker, fast inte om pengar för det är olagligt...

En grekisk mamma som jobbar med mig på hotellet har två söner.

Hon spelar poker på vintrarna men har inte riktigt fattat internetpoker.

Hennes son var med på en pokertävling igår på internet med 800 deltagare, han spelade en liten stund sen fick han rusa iväg.

Mamman tog över spelet. Vad tror ni hände?

Hon piskade alla 800 spelarna, vann hela turneringen och 1000€. Hon kom själaglad in på kontoret i morse och nu vet hon vad hon skall göra i vinter. Pokerhaj skall hon bli.

Ni som brukar bo på hotellet vet vem jag pratar om, hon får berätta hur det gick till när ni hälsar på.



I min serie om spindlar kommer här en bild på hur det ser ut i mitt tak när man inte städat på ett tag...Spindeln är dock mycket mindre än skräckspindeln från igår.

Ps: Senaste nytt: Nu avråder svensk kvällspress återigen folk från att semestra i kaoslandet Grekland. Tydligen var det en reporter som fick en tzatzikifläck på en kjol och så strejkade kemtvätten. Tidningen har frågat UD som konstigt nog (enligt tidningen) inte avråder folk att resa..

Bodil har bott på Kreta i 25 år och hon har aldrig sett eller ens hört talas om en sån stor spindel jag såg en meter utanför min ytterdörr i Plaka.

Bara benen var nog minst 10 cm när jag tänker efter, jag gick in i huset för att hämta en tändsticksask som jag skulle lägga bredvid spindels ben. Två askar i rad motsvarar inte ens en benlängd.

När jag kom ut ur huset så var spindeln borta, problemet var att ytterdörren var öppen så någonstans i mina 100 m2 kanske den ligger och lurar..

Känsliga läsare kan blunda nu!



Bilden är lite suddig men det förstår ni väl? Om armar och ben skakar in till benet samtidigt som man smyger fram så är det normalt..

Idag var jag inne i Chania och såg förödelsen efter demonstrationerna, förödelsen består i att någon klottrat men nu var det en gubbe som torkade bort det. Kvällstidningarna i Sverige hade nog förstorat upp det till åtminstone fullständigt kaos med en stad som brinner och att det är säkrast att stanna i Sverige och att man har en journalist på plats som är strandad och tvingas dricka halvkallt vatten. Och att det är inställda flyg när maxförseningarna hit var 20 minuter...

Jag läste att arbetslösheten borde gå upp mer framöver här om man börjar sparka folk i den offantliga offentliga sektorn. På Kreta finns nog knappt en enda grek som gör hårt kroppsarbete, det är bara nordafrikaner, bulgarer och rumäner och albaner och kanske 3 greker (Ps: Detta gäller enbart männen, Kretensiska kvinnor jobbar stenhårt). Så om gästarbetarna beslöt sig för att åka hem så skapas nog hux flux 50.000 nya jobb över en natt bara på Kreta, men då måste man kavla upp ärmarna och gräva diken och annat tråkigt och jobbigt.



Här har ni en bild på gräshoppan Kostas, det var han jag tog kort på när spindeln dök upp. Det blå ljuset fick jag med en ficklampa som jag lös med, rakt in i Kostas ögon. några bilder blev riktigt bra, men dom sparar jag till i morgon.

Juli brukar bli varmare än andra månader så pga att det är 1a juli idag så är det 6 grader varmare än igår. Bodil hade 36 grader i stylos, hennes struts surar när det är så varmt.